Plasttarm är ett icke ätbart korvskinn som tillverkats av en eller flera sorters plast i ett eller flera lager som ger olika egenskaper. Det finns svängda, raka och rökbara varianter. De vanligaste plastråvarorna är PE (Polyeten) samt PA (Polyamid) och dessa två i kombination ger en bra och förhållandevis enkel tarm som fungerar för de allra flesta produkter. Tarmen kan dessutom tillverkas orienterad eller icke orienterad, där orienterad är det vanligaste.
PE utgör en bra barriär för vatten men inte speciellt bra för syre. PA utgör förhållandevis bra barriär för syre men inte speciellt bra för vatten. PA har en betydligt högre styvhet vilket ger en bra mekanisk styrka.
I de fall där mer än en plastsort används så ligger de i lager på varandra eventuellt med ett så kallat limlager mellan. Limlagret består också det av en plast, vanligtvis PE.
Plasttarm är en av de mer allsidiga tarmarna om man ser till bredden av produkter som tillverkas med den. Plasttarmar kan vara raka eller svängda. De svängda plasttarmarna finns i olika ringningsformer. Detta om man vill ha en svag böjning eller en helt böjd som en cirkel. Den kan användas till bland annat kokt skinka, kokkorvar, färdigmat, rå köttfärs, färdigrätter, falukorv, blodpudding men också till mer udda produkter som byggmaterial och tom sprängämnen.
Gemensamt för alla livsmedel som förpackas i plasttarm är att tarmen måste skalas av/avlägsnas innan livsmedlet äts. Plasttarm är med andra ord aldrig ätbar.
Vissa livsmedel värms i plasttarmen innan de äts, t ex soppor och vissa kokkorvar och det skall då, precis som när produkten ej skall värmas i tarmen, tydligt framgå på produkten att tarmen skall avlägsnas innan produkten äts.
Enlagerstarm består av endast en plasttyp och PA är den vanligaste plasttypen för denna sorts tarm pga den mekaniska styrkan. Eftersom en ren PA-tarm har en något sämre vattenbarriär används denna tarm helst inte på allt för små kalibrar då tarmens yta i relation till dess volym då blir högre och en större andel av vattnet kan vandra ur produkten genom tarmen. Det tillverkas även enlagerstarm en ren PE men då denna plast har en begränsad mekanisk styrka så används denna typ av tarm förhållandevis sällan.
Flerlagerstarm består av 3 eller flera lager med samma eller olika plasttyper. Den vanligaste sorten är en 5-lagerstarm där uppbyggnaden är PA/PE/PA med tillhörande limlager mellan de olika plasttyperna.
Orientering är tarmens vilja att krympa när den utsätts för värme. Denna krympförmåga mäts normalt sett i procent den krymper i en viss riktning (alltså längsgående eller tvärgående) när den läggs i 100-gradigt vatten i en minut. Krympförmågan behöver inte vara samma i de olika riktningarna. Orientering stärker normalt sett även tarmens mekaniska styrka.
Barriär säger hur tät tarmen är för syre respektive vatten. Förutom skillnaden mellan enlagerstarm och flerlagerstarm så kan dess barriärförmåga påverkas av ett flertal faktorer. När det gäller både enlagers- och flerlagerstarmar så blir barriären generellt sett bättre och den är orienterad. När det gäller flerlagerstarmar, och då särskilt tarmar med sju lager eller fler, kan man förutom PA och PE ha lager med andra plaster, som t ex EVOH eller tom aluminium för att ytterligare förbättra barriären. Dessa tarmar är ganska ovanliga och används oftast för specialprodukter som är extra känsliga för syre.
En annan barriäregenskap en tarm kan ha är rökgenomsläpplighet. Denna egenskap är något kopplad till dess förmåga att släppa igenom vatten men en tarm som släpper igenom mycket vatten behöver inte nödvändigtvis släppa igenom rök.
Ringad falukorvstarm i plast
Plasttarm kan normalt sett får i de flesta olika önskade storlekarna. Skillnaden mellan nominell kaliber och stoppningskaliber skiljer sig åt mellan produkter men generellt sett är stoppningskalibern mellan 0 och 15% större än den nominella kalibern. Generellt sett överstoppas en enlagerstarm mindre än en flerlagerstarm.
Om man stoppar en produkt som bildar buljong i processen, typ kokt skinka behöver man ha små hål i tarmen för att kunna pressa ut så mycket luft som möjligt under stoppningen och att eventuellt överskott av vätska kan komma ut. Då perforeras tarmen med små hål.
Om man ska försluta ändarna på sin produkt med en handclipsmaskin, är det en fördel att den ena ändan av tarmen redan är försluten. Då kan man få den hopknuten i änden med ett snöre som är knutet med en ögla, det kallas att den är knopad. Vill man inte ha öglan kan man få den försluten med ett metallclips, det kallas att den är clipsad. Har man stora köttbitar som exempelvis benfri kotlettrad behöver man ha en tarm som är clipsad eller knopad samt att den är hålslagen. Då är där strax efter knopningen/clipsningen flera större hål utstansat. Dessa hål behövs för att luften ska pressas ut när man för in köttbiten. Hålstansade tarmar kan bara tillverkas på de knopade och clipsade tarmarna.
Vid produktion på en automatisk clipslinje kan man få tarmen veckad som en tub, för att slippa stå och föra på tarmen för hand. De veckade tarmarna kan man även få perforerade. Tryck på plasttarm kan göras med mycket hög kvalitet då produkten har en mycket slät yta.
- Ungefärlig tarmkostnad per meter och per kilo korv?
- Vad är normalt svinn?
Vilken sorts produkt skall tillverkas? Vilken färg, längd och vikt? Vilken sorts maskin skall den stoppas på? Titta under rubriken ”Egenskaper och varianter” vilken tarm som lämpar sig för din produkt och produktion.
Man bör alltid välja så stort stopparrör som leverantören rekommenderar, kör man på ett mindre finns risk att temperaturen ökar när köttet skall igenom stopparen. Detta för med sig att fettet i produkten ”fäller ut” och tappar sin textur. Tillverkar man en produkt som expanderar i processen bör man ha en flerskiktstarm.
Plasttarm skall normalt sett läggas i blöt i svalt/ljummet vatten innan användning. Vissa plasttarmar levereras förfuktade i förslutna påsar och behöver då normalt sett ej blötläggas ytterligare. Inom vissa applikationer blötlägger man ej tarmen trots att den ej är förfuktad men dessa är förhållandevis ovanliga. Tiden som tarmen skall blötläggas varierar mellan tillverkare och produkter men en normal blötläggningstid kan sägas vara runt 30 minuter. Vissa extra tunna tarmar blötläggs så kort som några sekunder och andra kan behöva längre tid än en halvtimme. Vid stoppning bör man använda så stort rör som möjligt för bästa fyllningsresultat. Det går då både snabbare och är enklare att nå rätt fyllkaliber. Bra att tänka på är att alltid kontrollera den fyllda kalibern så att rätt storlek uppnås.
Plasttarm skall förvaras i rumstemperatur och ej i direkt solljus. Den kan även förvaras i kyla men detta gör normalt sett plasten aningen hårdare och den måste då eventuellt stå framme i rumstemperatur innan användning. Plasttarm har en mycket lång hållbarhetstid (flera år).
| Fel kaliber efter stoppning | Kontrollera att tarmen är korrekt blötlagd |
| Skrynklig efter stoppning | Har tarmen fyllts till den rekommenderade diametern? Tillräcklig blötläggningstid? |
| Går sönder vid stoppning | Kontrollera tarmbrom och rör att de inte är feljusterade eller skadade. |
| Clipsen glider av | Kontrollera att det är rätt clipsstorlek |
| Tarmen exploderar i processen | En tarm med fler skikt kan behövas för produktens innehåll. Är rekommenderad fyllkaliber uppnådd vid stoppning? |
